BYGGA BASTU I FRIGGEBOD
Att inreda friggeboden med en bastu ger dig ditt eget spa i trädgården och är njutbart året runt. En bastu kan dessutom vara en plats för återhämtning och har visat sig ha läkande inverkan för såväl kropp som själ. Ljudet från en sprakande brasa i en vedeldad kamin tillsammans med den behagliga värmen skänker ett lugn och trollar snabbt bort vardagsbekymmer och stress.
Innan du börjar
Att bygga en bastu i en friggebod är i allmänhet lättare än att bygga den inomhus. I en byggnad som normalt är kallställd ska du inte använda någon bastufolie, för att undvika omvänd fuktvandring. Dessutom är det ofta lite enklare att installera en vedeldad kamin i en bod, något som för många är ett måste när det kommer till bastu. Både kaminen och skorstenen kan du med lätthet installera själv, men den måste provtryckas och godkännas av en behörig skorstensfejarmästare.
Vilken takhöjd är lämplig?
En viktig aspekt med en bastu är att den snabbt blir varm, vilket beror på ett flertal faktorer. Dels gäller det att isolera tillräckligt för att behålla värmen inne även på vintern men även storleken på bastun påverkar. En större bastu har en större volym som ska värmas upp och då värmen stiger gäller det att inte ha högre i tak än nödvändigt. Av det skälet mäts lavarnas sitthöjd från taket, istället för som brukligt med bänkar att det mäts från golvet. Lämpligt avstånd från tak till översta laven är 100–120 cm och sedan 40–45 cm ner till nästa lav. Detta gör att en lämplig takhöjd för en bastu med två sittnivåer bör vara 2,0–2,2 m.
Uppvärmning med elaggregat eller kamin
För att värma bastun behövs en värmekälla som antingen kan vara ett elaggregat eller en vedeldad kamin. Oavsett val så styrs effektbehovet dels av bastuns volym och hur välisolerad den är, men även hur mycket fönster du väljer att ha. För både glasytor och eventuella kaklade ytor lägger du på 1 m3 för varje m2 glas som adderas till rumsvolymen. Använd sedan denna framräknade volym när du väljer storlek på din värmekälla.
Planera för ventilationen
Aggregatet eller kaminen placeras nära dörren, som ska ha en glipa i nederkant för inkommande luft. Bastun ventileras med självdrag och frånluften vid bastubad evakueras via en ventil under översta laven, placerad så långt från dörren som möjligt. Det är även en god idé att ha ytterligare en ventil i taket som ska vara stängd vid bastubad. Efter avslutat bad kan takventilen då öppnas och på så sätt se till att bastun luftas ur ordentligt.
Gran och asp vanligaste virket
Traditionellt kläs väggarna i en bastu med panel av gran eller asp, medan furu undviks då denna kan utsöndra mer kåda än exempelvis gran. Lavarna tillverkas oftast av kvistfri asp, naturell eller värmebehandlad, då dessa inte blir så heta att sitta på. Tänk på att se till att det finns ordentliga infästningsmöjligheter bakom bastupanelen. Finns det plats är det ofta önskvärt att ha minst en lav som är lång nog att ligga ned på och då är det även bra om den är minst 50 cm djup.
Viktiga säkerhetsåtgärder
Förutom att dörren ska ha en glipa för ventilation i nederkant är det även viktigt att det finns tillräckliga glipor runt dörren så att den inte kan fastna om träet sväller. Dessutom ska en bastudörr alltid gå utåt och av säkerhetsskäl får inte dörrlås med låskolv monteras på en bastudörr. Fönster och andra glasytor ska bestå av härdat glas för att klara av de stora temperaturvariationerna som uppstår i en bastu.
Underhåll
Underhåll av bastun begränsar sig i stort sett till regelbunden rengöring av väggar och sittlavar och att rensa ur ventilationen. Övrigt underhåll är beroende på val av inredning och typ av bastuaggregat. Gemensamt för aggregaten är dock att bastustenarna kan behöva tvättas av eller bytas efter en tid, beroende på hur frekvent bastun nyttjas.