Att inreda friggeboden med en bastu ger dig ditt eget spa i trädgården och är njutbart året runt. En bastu kan dessutom vara en plats för återhämtning och har visat sig ha läkande inverkan för såväl kropp som själ. Ljudet från en sprakande brasa i en vedeldad kamin tillsammans med den behagliga värmen skänker ett lugn och trollar snabbt bort vardagsbekymmer och stress.
Att bygga en bastu i en friggebod är i allmänhet lättare än att bygga den inomhus. I en byggnad som normalt är kallställd ska du inte använda någon bastufolie, för att undvika omvänd fuktvandring. Dessutom är det ofta lite enklare att installera en vedeldad kamin i en bod, något som för många är ett måste när det kommer till bastu. Både kaminen och skorstenen kan du med lätthet installera själv, men den måste provtryckas och godkännas av en behörig skorstensfejarmästare.
En viktig aspekt med en bastu är att den snabbt blir varm, vilket beror på ett flertal faktorer. Dels gäller det att isolera tillräckligt för att behålla värmen inne även på vintern men även storleken på bastun påverkar. En större bastu har en större volym som ska värmas upp och då värmen stiger gäller det att inte ha högre i tak än nödvändigt. Av det skälet mäts lavarnas sitthöjd från taket, istället för som brukligt med bänkar att det mäts från golvet. Lämpligt avstånd från tak till översta laven är 100–120 cm och sedan 40–45 cm ner till nästa lav. Detta gör att en lämplig takhöjd för en bastu med två sittnivåer bör vara 2,0–2,2 m.
För att värma bastun behövs en värmekälla som antingen kan vara ett elaggregat eller en vedeldad kamin. Oavsett val så styrs effektbehovet dels av bastuns volym och hur välisolerad den är, men även hur mycket fönster du väljer att ha. För både glasytor och eventuella kaklade ytor lägger du på 1 m3 för varje m2 glas som adderas till rumsvolymen. Använd sedan denna framräknade volym när du väljer storlek på din värmekälla.
Aggregatet eller kaminen placeras nära dörren, som ska ha en glipa i nederkant för inkommande luft. Bastun ventileras med självdrag och frånluften vid bastubad evakueras via en ventil under översta laven, placerad så långt från dörren som möjligt. Det är även en god idé att ha ytterligare en ventil i taket som ska vara stängd vid bastubad. Efter avslutat bad kan takventilen då öppnas och på så sätt se till att bastun luftas ur ordentligt.
Traditionellt kläs väggarna i en bastu med panel av gran eller asp, medan furu undviks då denna kan utsöndra mer kåda än exempelvis gran. Lavarna tillverkas oftast av kvistfri asp, naturell eller värmebehandlad, då dessa inte blir så heta att sitta på. Tänk på att se till att det finns ordentliga infästningsmöjligheter bakom bastupanelen. Finns det plats är det ofta önskvärt att ha minst en lav som är lång nog att ligga ned på och då är det även bra om den är minst 50 cm djup.
Förutom att dörren ska ha en glipa för ventilation i nederkant är det även viktigt att det finns tillräckliga glipor runt dörren så att den inte kan fastna om träet sväller. Dessutom ska en bastudörr alltid gå utåt och av säkerhetsskäl får inte dörrlås med låskolv monteras på en bastudörr. Fönster och andra glasytor ska bestå av härdat glas för att klara av de stora temperaturvariationerna som uppstår i en bastu.
Underhåll av bastun begränsar sig i stort sett till regelbunden rengöring av väggar och sittlavar och att rensa ur ventilationen. Övrigt underhåll är beroende på val av inredning och typ av bastuaggregat. Gemensamt för aggregaten är dock att bastustenarna kan behöva tvättas av eller bytas efter en tid, beroende på hur frekvent bastun nyttjas.
I många fall när det kommer till byggande handlar lång hållbarhet om att få kontroll på fukten och begränsa denna. Att bygga bastu i en bod som normalt inte är uppvärmd ställer stora krav på framför allt ventilationen för att hantera fukten på ett bra sätt, dels under själva badandet men även när bastun inte används.
En kap- och gersåg underlättar då det är många kapningar som ska göras både av reglar och panelbrädor.
Planera placeringen av kaminen så att skorstenen går fri från byggnadens bärande konstruktion, så blir installationen enklare.
Planera för de elektriska installationerna tidigt i projektet, så kan all dragning göras dold bakom panelen. Kontakta en auktoriserad elektriker som kan hjälpa dig att skapa ett snyggt slutresultat.
Planera gärna för både mysbelysning och städljus, det underlättar underhållet.
Se till att det inte finns några synliga skruvar eller spikskallar som man lätt bränner sig på.
Har du möjlighet, se gärna till att det finns en lång lav som det går att ligga ned på och njuta.
Planera även ett utrymme utanför bastun med en bänk att ta igen sig på och möjligheter för dusch och ombyte.
Följ vår steg-för-steg-guide som hjälper dig med projektet bygga bastu i friggebod.
Konstruktionen av en bastu i en fristående bod börjar med att försäkra sig om en luftspalt mellan isolering och utvändig beklädnad, t.ex. panel. Detta kan göras på flera sätt, bland annat genom att använda en färdig luftspaltskiva eller genom att fästa läkt och sedan board eller vindpapp.
Beroende på invändig höjd i boden kan taket i bastun behöva sänkas. Detta kan då göras med ett så kallat nedpendlat tak, vilket innebär att en ram av reglar fästs längs väggarna. I denna ram fäst sedan nya takreglar med C/C 60 cm som dessutom hängs i de befintliga takstolarna/taksparrarna med hjälp av spikband.
Mät ut var lavarna ska fästas i väggen och montera kortlingar av 45 x 95 mm regelvirke mellan de stående reglarna på dessa ställen.
Fyll därefter utrymmet mellan reglarna i både tak och väggar med isolering av lämplig tjocklek. Ofta krävs inte så mycket isolering till en bastu men med mer isolering blir uppvärmningstiden kortare och bastuaggregatet behöver heller inte ha så hög effekt. Se till att ha täckande klädsel, handskar och andningsskydd vid arbete med isolering.
En bastubod som normalt inte är uppvärmd ska inte ha någon bastufolie då detta kan leda till omvänd fuktvandring och mögelpåväxt som följd. Därför är det redan nu dags för att montera panel.
Den stående bastupanelen ska monteras på horisontella spikläkt i dimensionen 21 x 45 mm som fästs med 3,5 x 40 mm träskruv i de stående reglarna. Nedersta läkten placeras 10 cm från golvet och övriga med C/C 60 cm.
I taket däremot är det en god idé att gå upp lite i dimension på spikläkt till 28 x 70 mm, där de då brukar kallas glespanel.
Börja att montera första panelbrädan i ett hörn med noten inåt och använd 3,5 x 30 mm träskruv längst inne i hörnet. Dessa skruvar kommer sedan att täckas av en hörnlist.
Montera därefter ett panelclips i noten och spika fast i spikläkten.
Fortsätt med resterande panelbrädor och kolla av med ett vattenpass ofta så att panelen hela tiden är i lod.
Gör på motsvarande sätt i taket men använd här istället måttet från väggarna som riktmärke för att få panelen rak.
När panelen är på plats i både tak och på väggar ska dörren monteras. Detta görs med fördel så att en glipa på 3 - 4 cm skapas under dörren för ventilation, samtidigt som vatten hindras från att sugas upp i karmen.
Springan mellan bastuväggen och bastudörren ska sedan kläs med foder och alla invändiga hörn ska få hörnlister.
Det som då återstår är att montera frånluftsventilerna, en under översta laven och en i takhöjd på väggen eller i taket. Hålet tas upp i panelen med hjälp av sticksåg eller hålsåg.
Bastubygget är nu klart för inredning med lavar, bastuaggregat och belysning.
